it's never to late
Jomen visst, eftersom jag ändå inte har nå bättre för mej en lördagskväll som dennna så kan jag ju faktiskt passa på att uppdatera lite om vad som har hänt de senaste månaderna.
För att börja med nå väsentligt,
Den 1 september tog jag och Martin vårt pick&pack och flyttade till Sveg.
Ja just det, Sveg. Och varför då kan man ju undra?!
Dels för att jag trivs så rackarns bra här, litet ställe och trevliga människor. Tror att det passar mig bäst. Sen så är ju Martin härifrån, så vi har ju alla våra "gamla" vänner här.
Och jag drog en chansing en dag och ringde till en målarfirma häruppe och frågade utifall dom behövde nå folk. Vilket dom kanske skulle kunna behöva.
Två månader senare, sitter jag här i vår lägenhet och har precis jobbat klart min 3e vecka på Vidars Måleri.
Trivs som fisken i vattnet, gubbarna är snälla och trevliga.
Och nu i veckan fick vi äntligen igång internet så nu kanske man kan bli lite bättre på attt uppdatera bloggen lite.
För övrigt händer det inte så mkt i mitt liv just nu.
Det rullar på i sin vanliga värdelösa takt, nån gång ibland händer det ngt. Och då är det oftast något negativt.
Jag saknar lite folk därhemma faktiskt.
Agneta, fast iofs så han jag inte träffa henne nästan nånting innan jag flyttade heller så jag märker väl egentligen ingen skillnad.
Och mamma & pappa var faktiskt här i helgen som var, vi var ut och åt och myste på hela kvällen med goda drinkar, blev lite lagomt berusade och njöt av varandas sällskap. Precis som en fredagskväll ska vara.
Men Rebecca & Douglas är nog dom som man känner att man vill träffa lite oftare, han växer ju så det knakar och jag irriterar mej över att inte kunna följa hans utveckling, det händer ju så mkt med honom nu.
Men det får jag ta igen när jag väl är hemma.
Det mest spännande som händer framöver är väl att Martin fyller år om en vecka. Hela 24 år, gammgubben min.
Och där har vi mitt största problem, jag har inte den blekaste aning om vad jag ska köpa. Jag får ta en riktig funderare. Skulle verkligen behövt vare till Sundsvall eller Östersund imorn och hitta på ngt kul.
Annars har jag försökt varit duktigt och börjat gå brorundan, iaf en par gggr i veckan. Har faktistk gett mig själv en riktig klapp på axeln för att jag klev upp med Martin imorse och gick brorundan när han åkte iväg vid 8,30 imorse. Avverkade 5 km sådär pang tjong bara.
Skönt att få kuta av sig sådär innan frukosten.
Nä om man skulle ha avslutat den här skrivbomben på nå bra sätt.
Det är tillräckligt oläsligt som det är.
Hörs hej!
För att börja med nå väsentligt,
Den 1 september tog jag och Martin vårt pick&pack och flyttade till Sveg.
Ja just det, Sveg. Och varför då kan man ju undra?!
Dels för att jag trivs så rackarns bra här, litet ställe och trevliga människor. Tror att det passar mig bäst. Sen så är ju Martin härifrån, så vi har ju alla våra "gamla" vänner här.
Och jag drog en chansing en dag och ringde till en målarfirma häruppe och frågade utifall dom behövde nå folk. Vilket dom kanske skulle kunna behöva.
Två månader senare, sitter jag här i vår lägenhet och har precis jobbat klart min 3e vecka på Vidars Måleri.
Trivs som fisken i vattnet, gubbarna är snälla och trevliga.
Och nu i veckan fick vi äntligen igång internet så nu kanske man kan bli lite bättre på attt uppdatera bloggen lite.
För övrigt händer det inte så mkt i mitt liv just nu.
Det rullar på i sin vanliga värdelösa takt, nån gång ibland händer det ngt. Och då är det oftast något negativt.
Jag saknar lite folk därhemma faktiskt.
Agneta, fast iofs så han jag inte träffa henne nästan nånting innan jag flyttade heller så jag märker väl egentligen ingen skillnad.
Och mamma & pappa var faktiskt här i helgen som var, vi var ut och åt och myste på hela kvällen med goda drinkar, blev lite lagomt berusade och njöt av varandas sällskap. Precis som en fredagskväll ska vara.
Men Rebecca & Douglas är nog dom som man känner att man vill träffa lite oftare, han växer ju så det knakar och jag irriterar mej över att inte kunna följa hans utveckling, det händer ju så mkt med honom nu.
Men det får jag ta igen när jag väl är hemma.
Det mest spännande som händer framöver är väl att Martin fyller år om en vecka. Hela 24 år, gammgubben min.
Och där har vi mitt största problem, jag har inte den blekaste aning om vad jag ska köpa. Jag får ta en riktig funderare. Skulle verkligen behövt vare till Sundsvall eller Östersund imorn och hitta på ngt kul.
Annars har jag försökt varit duktigt och börjat gå brorundan, iaf en par gggr i veckan. Har faktistk gett mig själv en riktig klapp på axeln för att jag klev upp med Martin imorse och gick brorundan när han åkte iväg vid 8,30 imorse. Avverkade 5 km sådär pang tjong bara.
Skönt att få kuta av sig sådär innan frukosten.
Nä om man skulle ha avslutat den här skrivbomben på nå bra sätt.
Det är tillräckligt oläsligt som det är.
Hörs hej!
Kommentarer
Postat av: ewa
Oj vad duktig du är som motionerar!! Förstår att de kan vara jobbigt att flytta en bit från familjen ,men sammtidigt roligt..så kämpa på man vet ju aldrig vart ni är om nåt år ;)
Trackback
