livetiverklighet

Jani, det är inte lätt jämt.
Jag vill åka till hudik och äta julbord hos min moster, för det är det bästa julbordet i heeeela världen.
Men värdet är inte på topp och jag har en surig karl som inte kan bestämma sig.
Och man åker ju inte på julbord själv direkt.

Nä, den som lever får se hur det här slutar.

Hörs hane hejj!

...ångest, skulle jag vilja kalla det.
Martin klev upp för ungefär en halvtimme sen. Det vill säga typ kvart i sex gör att gå ut och gå.
Det vill jag också göra.
Men jag har så äckligt ont i halsen och det är alltid värst på morgonen. Så jag får väl vara hurtig lite senare ist.
Tänkte att jag skulle försöka att skynda mig upp och göra lite gröt till oss nu innan han hinner hem.

Hörs!

Kan inte förstå varför det fortfarande är så himla segt med måndagar.
Jag är ju liksom arbetslös, måste inte kliva upp eller nånting. Men ändå är jag så less på måndagar så jag nästan kräks!

Dessutom vaknade jag imorse med halsont, huvudvärk och en svullen tunga. Det gjorde inte den här dagen bättre om jag säger så.

Lite positiv kanske jag måste vara ändå, det är ju snart jul.
Och den kommer att bli rackarns annorlunda måste jag säga.
Men det får nog gå.
Mysiga människor iaf och jag hoppas på mkt snö!

Tjarå!

..before you can call him a man?

tjollahopp, provar blogg.se ' s app om snabbare och enklare sätt att blogga. Verkar helt okej!

Skulle kunna dra en lång historia om hur hela veckan varit men beslutar mig för att korta ner den lite ist.

På måndan for jag och Martin till ösd och shoppade lite. Mysdag bara!
Fram tills torsdag var veckan lugn. Då åkte jag härifrån Sveg på morgonen, till hudik, sen vidare med lastbil till Umeå, framme vid sju. Sov lite, bokade biljett tillbaka till hudik, vid niotiden , åkte vid elva, var i hudik vid fem. Åkte hem till mamma och pappa och tapetserade. Åkte till hassela och myste lite med moster. Sov där, vaknade och for tillbaka till Sveg. Kom hem, efter nån timme fick jag vara chaufför åt Martin och hans jobb för dom skulle på julbord.

Så på tre dagar blev det cirka en 150 mil.
High five på dessa tre dagar med min underbara familj och med mina bästa vänner. Tack för att ni finns!


(och som ni ser, den korta historien blev inte så kort)


Hörs!